Victoria Hedelin

Djur- & naturfotograf

Dag 3 – Kärlek

Kategori: Vardag

Visste inte riktigt vad jag skulle skriva, som var "rörande", om man säger så.. men så kom jag på, varför inte skriva om min lille Zorro? Han har visserligen lämnat mig nu, men han var något av det jag älskade mest här på jorden. Det kommer visserligen bli mycket text, men ni får helt enkelt le och läsa.
 
Jag kommer aldrig glömma den dagen då det skulle förbli du och jag. Den dagen, som skulle förändra mitt liv. 
 
~ Jag skriver detta med tårar i ögonen, och stor sorg i hjärtat. Bara för dig, min älskade..
Våren, 2008, gick jag i femman. En stor uppfödare hade hälsat på skolan, och hade med sig en mamma med några ungar. Hela min klass fick hälsa, och man fick ett papper. Det stod att man kunde få ha en kaninunge under sommarlovet till november.. 
 
Det tog ett tag för mig att få föräldrarna att gå med på det. Men jag lyckades.. och det är jag otroligt glad över. Vi åkte till uppfödaren för att "välja" ut en unge som jag fastnade för.. och där, mitt bland fem andra hanar, fanns du. Det var som kärlek vid första ögonkastet för både dig och mig. På vägen hem diskuterade hela familjen om vad du skulle heta.
 
När det var dags att hämta dig, ca två veckor efter, så fixade uppfödaren stamtavlan. Hon frågade mig om jag visste vad du skulle heta. "Zorro." sa jag glatt och stolt. När hon hade skrivit färdigt allting, så skulle jag äntligen få ta hem dig.. och där. Där började ett nytt kapitel i mitt liv.
 
Vi tillbringade så himla mycket tid med varandra redan första dagen, även om jag visste att man skulle låta dig vara ett par dagar för att du skulle få vänja dig vid ditt nya hem. Men det blev inget fel med det, du blev inte skygg eller något. Tvärtom, du blev som en liten hund. 
 
Under den sommaren, fick du vara ute på baksidan och skutta omkring, tillsammans med mig och min bror som badade i poolen under tiden. Du var ute i flera timmar varje dag. När hösten kom, så var det dags för en utställning. Vi anmälde dig, och du fick hela 92 poäng. Oj vad jag var stolt över dig. Min älskade skrutt.
 
När november väl började närma sig, så var jag tvungen att bestämma mig för om jag ville ha kvar dig och betala 300kr, eller om jag ville lämna tillbaka dig. Utan att tveka så behöll jag dig. 
 
4 år och ca 6 månader tillsammans passerade otroligt snabbt, och din tid var inne. Söndagen den 23 september detta året, klockan 21:02, somnade du in i min famn. Kan fortfarande inte fatta att du är borta. Varje gång jag blundar, ser jag dig framför mig liggandes i min famn.. chippa efter luft, och sedan försvinna från världen. Jag känner i alla fall tryggheten som fanns när du levde, nu när du är begravd på våran framsida. 

Jag önskar att du fortfarande fanns här hos mig. Jag vill inte ha den känslan i hjärtat, att större delen av mig är bort tinad tillsammans med dig. Ha den tvivel på mig själv som jag fått det senaste, och dränka kinderna med tårar. Jag ville ha flera år tillsammans med dig, men det var drömmar som aldrig blev sanna.

2 veckor och 6 dagar har gått, mitt liv passerar varje dag med stor sorg i hjärtat och tankar som tar över hjärnan.

Jag älskar dig, Zorro.. och kommer alltid att göra. Du kommer alltid att finnas i mitt hjärta. 
8 mars 2008 ~ 23 september 2012
 
Vila i frid, min prins. 
 
Dag 1 – Presentera mig själv - avklarad
Dag 2 – Dig och dina vänner i bilder - avklarad
Dag 3 – Kärlek - avklarad
Dag 4 – Husdjur
Dag 5 – Min bästa vän
Dag 6 – En ny bild på dig själv och 10 faktan
Dag 7 – Mitt liv
Dag 8 – I min handväska
Dag 9 – Mina syskon
Dag 10 – Min favorit i garderoben!
Dag 11 – En bild på dig förra året och en från idag
Dag 12 – Mina rädslor
Dag 13 – Något du älskar
Dag 14 – Värsta dagen i mitt liv
Dag 15 – Mitt favoritminne
Dag 16 – Det här får mig att må bättre
Dag 17 – Min barndom
Dag 18 – Betydelsefulla låtar
Dag 19 – En favorit
Dag 20 – Det här saknar jag

Kommentarer


Kommentera inlägget här: